:: Artikelserie: Försäkringsbolagen del I Ryttarliv har tidigare skrivit och berättat om att vi har kontaktat fem olika försäkringsbolag och låtit dem titta på och bedöma tre fiktiva fall för att på ett konkret sätt kunna jämföra de olika bolagen. Det är svårt att som hästägare veta vilket försäkringsbolag som passar bäst för just den hästägarens önskemål och krav. De försäkringsbolag som kontaktats är: - Agria - IF - Folksam - Dina försäkringar - Sveland Tyvärr har inte Sveland svarat vilket innebär att deras bolag inte kommer att delta i studien, dock är vi glada och tacksamma att de övriga bolagen tackat ja. Vi har delat upp serien i tre delar där varje del kommer att behandla ett specifikt fall sett utifrån de olika försäkringsbolagens sätt att bedöma. Vi börjar med att beskriva första fallet. Fallbeskrivning I Silver är en tysk halvblodsvalack född 2003 och inköpt av tävlingsryttaren Lena. Lena betalade 250.000 kronor för Silver och hon har höga förhoppningar om att det här ska bli hennes blivande Grand Prix-häst i dressyr. Lena vill gärna försäkra Silver i hela beloppet (250.000 kronor livvärde). Silver är fullt frisk och har nyligen genomgått veterinärbesiktning med tillhörande röntgen (motsvarande "export"). Så här bedömer FOLKSAM Silver: - Vad kräver Ni för att Lena ska få försäkra Silver hos Er? -För att försäkra Silver kräver vi veterinärintyg utfört på klinik samt röntgenutlåtande omfattande phalanger, hasar samt bakknän. I exportröntgen tror jag detta ingår så då är det okej, man behöver inte göra en extra röntgen. Intygen får dock inte vara äldre än 30 dagar.  - Vilka olika försäkringsalternativ finns för Silver? - Vi har tagit fram två försäkringsalternativ för Silver;    - Det första alternativet innebär att Silver är försäkrad i hälften A1-livförsäkring och hälften A2-livförsäkring. - Ni har rekommenderat A1-veterinärvård - kan ni förklara vad det är? -  Ett skydd som du kan teckna för alla hästar, utom de som tränas för eller deltar i trav- och galopptävling. Föl, vid sidan av försäkrat sto, omfattas av försäkringen i 30 dygn efter födseln. Välj ersättningsnivå 25 000, 50 000 eller 100 000 kronor. - Vad kostar en sådan försäkring? - För veterinärvård betalar du en självrisk på 2 600 kronor plus 10 % av överskjutande kostnad per behandlingsperiod om 125 dygn. - Vad är A1-liv? - Det är en helersättning som innebär att försäkringsbeloppet betalas då hästen • dör • kommer bort eller blir stulen • insjuknar eller skadas så svårt att den enligt veterinärmedicinsk expertis måste avlivas eller om hästen, trots adekvat veterinärvård, varaktigt förlorat sin användbarhet och därför avlivas. Vi har rätt att anvisa veterinär. Så här bedömer IF Silver: -Vilka olika försäkringsalternativ finns för Silver, hos Er? - Silver kan antingen försäkras med 100 000 kronor i A1-livförsäkring samt 150 000 kronor i A2-livförsäkring tillsammans med en veterinärextra som har en fast självrisk på 2 700 kronor + 20% rörlig. - Vad är veterinärextra? -  Du får ersättning för veterinärvårdskostnader om hästen blir sjuk eller råkar ut för ett olycksfall. Högsta ersättning är dock 100 000 kr per år. Med denna försäkring får du också ersättning för kostnader för veterinärens resor, för medicin och rehabilitering som veterinären ordinerar, samt för kostnader om hästen måste avlivas. - Vad skulle ovanstående försäkring kosta Lena? (A1+A2+ veterinärextra) - Den skulle kosta 39 521 kronor per år. - Finns det något annat alternativ för Lena? - Ja, i så fall en A2-livförsäkring i 250 000 kronor samt veterinärextra med en fast självrisk på 2 700 kronor + 20%. - Vad skulle kostnaden bli för Lena? - Den skulle bli 18 335 kronor per år. Så här bedömer AGRIA Silver: - Ridhästar försäkras vanligtvis i våra A1-produkter då det är de mest omfattande försäkringarna där även kostnader för behandling av hältor ingår. Är hästen importerad under de senaste tolv månaderna och ska A1-försäkras så kräver vi veterinärintyg vid införsäkran. Ska hästen försäkras i en A1 livförsäkring över 100 000 kronor kräver vi även exportröntgen.  - Okej, men vad är en A1-livförsäkring? - I Agria Bas Liv och Användbarhet (A1) kan du få ersättning om din häst: insjuknar eller skadas så svårt att den dör eller enligt veterinärmedicinsk expertis måste avlivas kommer bort inom Norden Ur användbarhetsförsäkringen kan du få ersättning om hästen för all framtid förlorat sin användning som rid- eller brukshäst. - Och vad är en A1-veterinärvårdsförsäkring? - Agria Bas Veterinärvård - A1 - ersätter kostnader för veterinärvård vid sjukdom eller skada upp till det ersättningsbelopp du själv väljer. Ersätter även sjukbeslag upp till och med 5 000 kronor per försäkringsår då veterinär ordinerat detta. Försäkringen omfattar även föl undan försäkrat sto de första 30 levnadsdagarna upp till 30 000 kronor. - Vad kännetecknar en A2-livförsäkring? - Agria Begränsad Liv - A2 - är en försäkring som innebär att du kan du få ersättning om din häst: insjuknar så svårt att den dör eller enligt veterinärmedicinsk expertis måste avlivas genom olycksfall skadas så svårt att den enligt veterinärmedicinsk expertis måste avlivas i omedelbar anslutning till olycksfallet kommer bort inom Norden. Du får inte ersättning från livförsäkringen för bland annat hältor, rörelsestörningar, kroniska luftvägssjukdomar. - Hur föreslår ni att Lena försäkrar Silver? Och vad kostar de olika förslagen? - Vi har kommit med två förslag som ser ut enligt tabellen nedan: Livförs. Pris livförs. Vet.vård.förs. Pris Vet.vård Plustillägg* Totalt A2 250 000 kr 7 741 kr/år A1 60 000 kr 2 083 kr/år 500 kr 10324 kr/år A1 100 000 kr 16 294 kr/år A1 120 000 kr 3 471 kr/år 500 kr 24 866 kr/år *Plustillägg är ett tillägg som täcker kostnader för veterinärens resor, djurambulans, receptförskriven medicin och avlivningskostnader Att låta Agria försäkra Silver skulle alltså kosta enligt förslagen i tabellen ovan (antingen 10 324 kronor per år eller 24 866 kronor per år). Om Lena skulle vilja försäkra Silver i A1 250 000 kronor, det vill säga inköpspriset, så kommer det att kosta Lena 58 849 kronor om året. En sådan försäkring kräver klinikbesiktning samt exportröntgen. Försäkringen har en grundsjälvrisk och en rörlig självrisk. Grundsjälvrisken är 1 800 kronor, 2 800 kronor eller 5 000 kronor. Den rörliga självrisken är 20 procent av de kostnader som överstiger grundsjälvrisken. Så här bedömer DINA FÖRSÄKRINGAR Silver: - Kraven för att försäkra Silver är en klinikbesiktning med exportröntgen om Lena vill ha hästen försäkrad i Hel livförsäkring i 80 000 kr eller högre. I annat fall krävs inte röntgen, men eftersom hästen ändå är röntgad vill vi ha antingen bilder eller utlåtande eller både och för bedömning. - Vad rekommenderar ni Lena? - Vi skulle rekommendera att försäkra Silver första året/åren ganska högt i Hel liv för att sedan eventuellt minska det beloppet för att få ner premien. Vi försäkrar inte högre än 100 000 kr i Hel Liv (motsv "A1"), alltså föreslår vi 100 000 kr i Hel liv plus 150 000 kr i Begränsad liv. - Vad är begränsad liv? - Det är en begränsad försäkringen som gäller om hästen dör, råkar ut för en olyckshändelse och måste avlivas eller blir akut sjuk och måste avlivas. I så fall ersätts Silver med 250 000 kr. Om han blir utdömd pga t ex en kronisk hälta eller ryggsjukdom ersätts han med 100 000 kr.  Inga sjukdomar och hältor med ett längre förlopp ersätts av den begränsade försäkringen. Det finns ett antal direkta undantag, se villkoren. - Något annat Lena ska tänka på? - Vi tycker också att hon ska välja Hel veterinärvård med den högre maxersättningen 120 000 kr. Det går också att välja maxersättning 60 000 kr per år och premien blir då 500 kr lägre. - Hur stor är självrisken? - Självrisken är 1 800 kr + 20% och självriskperioden är fyra månader. Vi har kommit med två förslag som ser ut enligt tabellen nedan: Hel livförs. Begränsad livförs. Veterinärvård Total årspremie 100 000 kr 150 000 kr 120 000 kr 18 946 kronor/år 50 000 kr 200 000 kr 120 000 kr 12 949 kronor/år Med alternativ 2 tar Lena en större risk själv. Men betalar också en betydligt lägre premie. Slutkommentar Vi kan alltså konstatera att de olika bolagens premier skiljer sig avsevärt åt  både beträffande årspremier och självriskkostnader. För att du enkelt ska kunna få en överblick över de olika försäkringsbolagens premier och villkor har vi gjort en tabell. Tabellen visar även den % djurägaren själv ska betala då man befinner sig i en behandlingsperiod samt hur många dygn behandlingsperioden varar. FÖRSÄKRINGS-BOLAG HELFÖRSÄKRING (A1 eller motsv) HALVFÖRSÄKRING (A2 eller motsv) SJÄLVRISK(kronor/period) ÅRSPREMIE (kronor/år) Folksam 125 000/0 125 000/250 000 2 600 + 10 % i 125 dygn 25 707/      10 938 IF 100 000/0 150 000/250 000 2 700 + 20 % i 100 dygn 39 525/      18 335 Agria 250 000/0 0/250 000 2 800 + 20 % i 125 dygn 58 849/        10324 Dina försäkringar 100 000/50 000 150 000/200 000 1 800+ 20 % i 120 dygn 18 946/      12 949 Klart mest prisvärt är alltså Dina försäkringar! Vi kommer snart att ta oss an fiktiva fallet nummer två - håll utkik! ________________________________________________________    :: Tredje delen av "En så´n Kyra" Kyras clinic del III av III  När Greetings, med Sandra Sterntorp i sadeln, travade in på banan gick ett sus genom publiken. Denna oerhört bildsköne valack lämnar ingen oberörd. - Otroligt charmig häst, säger Kyra - följt av; - Men! Jag ser ett problem - den är för kort i ryggen och måste komma ner och börja arbeta mer över sin rygg. Problemet idag är att den sänker sig i ryggen och knäpper av i nacken, fortsätter Kyra. Kyra berättar att man inte enbart ska sträva efter att rida Breeders. Det finns en risk att man rider och tränar hästen som om Breeders och årgångschampionat vore det enda den skulle göra i sin tävlingskarriär. Med siktet inställt längre fram i tävlingskarriären menar Kyra att man bygger upp sin häst på ett mera hållbart sätt; dessutom får man mer gratis då man kommit en bit på vägen om man från början arbetar hästen i en korrekt form över ryggen. - Man måste sträva efter att inte alltid rida hästen i en trav som är så flott, förklarar Kyra. Sandra får därför arbeta på att få Greetings att trava med samma tempo men med snabbare takt där han ska ta kortare steg.   För att hästen ska börja (och kunna) arbeta över ryggen är första förutsättningen att hästen går "in i handen". - Den måste lära sig att våga ta kontakt annars kommer Sandras räddning bli att bara rida större och större och fortare och fortare, förklarar Kyra.  "Jag brukar säga att man gör det som  är bra - fungerar det så fortsätt - fungerar det inte så är det inte bra" Hur hanterar man nervositet?  Varför blir man nervös vid tävling? Det är för att man vet att det behövs tur för att lyckas. Och om man som ryttare blir nervös när det är dags för tävling - då är det för att man inte vet om man har turen med sig eller ej. - En bra övning, för att se om man har turen med sig eller ej, är att rida en övning tio gånger och genom detta kontrollera hur det ser ut förklarar, Kyra. Kyra fortsätter; - Klarar man övningen en av tio gånger, ja då har man all anledning att vara nervös - då kommer man troligtvis inte att lyckas inne på tävlingsbanan. Hästen har ingen aning om du rider lokal tävling eller nationell - det enda du som ryttare måste fokusera på är dig själv och din häst - det är ingen idé att bry sig om hur andra rider, du kan bara påverka dig själv och din egen ridning. Med dessa kloka ord avslutade Kyra sin trevliga och mycket lärorika clinic. Ryttarliv är övertygad om att alla gick hem från clinicen med nya tips och idéer; Kyra är fenomenal på att inspirera och för all del underhålla! _____________________________________________ :: Andra delen av "En så´n Kyra" Kyras clinic del II av III Kyras check i sadeln Kyra ger alltid sina hästar en sockerbit när hon hoppar upp i sadeln. Dels lär sig hästen att den ska stå still - på ett för övrigt väldigt trevligt sätt. - Det är också bra för den unga hästen att få vända sig om eftersom detta verkar avslappnande för ryggen, förklarar Kyra. Det första Kyra gör när hon för första gången sätter sig på en ny häst är att kontrollera att gas och broms fungerar som det ska. - Hästen ska stanna när man tar i tygeln (en bakåtsträvande hand verkar bromsande), medan hästen vid tryck av skänkeln ska kliva på framåt (jämför med det som sades i clinic del I; att pumpa in energi i ballongen), berättar hon. Kyra svänger hästen genom att ta tag i innertygeln och verka mothållande med sin ytterskänkel något längre fram; detta för att hålla ytterbogen på plats. När Kyra märker att hästen svarar på gas och broms samt sidförande; då är nästa check att kontrollera hur mycket tryck hon har i tyglarna; har hon lika mycket i båda händer? Bjuder hästen ärligt fram på båda tyglar? Kyras mål med ridningen är att få hästen rak och att få den att arbeta korrekt och lika mycket med sina båda ryggfiléer. Kyra om samling När Kyra ska köpa en ny förmåga tittar hon alltid på hur stort utrymme hästen har vid kindbenet(spottkörteln). En häst som är trång vid sin spottkörtel kommer att få svårt att få upp nacken som högsta punkt ; det blir en fysisk omöjlighet. - En tysk ridlärare till mig gick alltid in i boxen till de unga hästarna, tog en morot och förde den in mot hästens hals. Om hästen med lätthet kunde böja in huvudet och ändå bibehålla nacken i en hög position; då hade den anlag för att bli en Grand Prix-häst, skrattar Kyra. - Ju äldre hästen är, desto mindre blir ramen, förklarar Kyra. När Kyra talar om hästens form hänvisar hon många gånger till "ramen"; det vill säga hur inramade vi väljer att rida våra hästar. En ung häst har en större ram och tillåts, på grund av sin unga ålder, en "friare" ram medan den något mer utbildade hästen får en ram runt sig som är betydligt mer åtstramad. Bocelli 1044 (se fotot nedan), som vanligtvis rids och tävlas av Rose Mathisen, var en av hästarna i skaran som visades upp; en för övrigt välutbildad hingst som Kyra kunde rida i hög samling och därmed i en liten ram. Vad är då samling? När hästen samlar sig böjer den sina bakben och höjer upp ryggen och magen som en bro. - Så länge hästen går med sänkt rygg kommer den aldrig att kunna sätta in bakbenen under kroppen och kommer därmed inte att kunna gå i någon samlad form, förklarar Kyra. När hästen samlar sig, sätter sina bakben in under kroppen så stiger manken och halsen höjs, därmed blir också nacken hästens högsta punkt. - För att hästen ska orka bära sig korrekt i den högra formen, så måste den ridas i den lägre formen och stärka sig, berättar Kyra. Det är mycket viktigt att det inte är hästen som väljer form; ryttaren väljer var hästen ska placera sitt huvud. - Jag strävar efter att hästen ska bära ryttaren; det är inte ryttarens roll att bära runt på hästen, säger Kyra. Ryttarens sits påverkar hästen - mer än vi tror   Med ett spö demonstrerar Kyra vad som händer när ryttaren är felplacerad ovanpå hästen. Om vi tänker oss att hästen är spöet Kyra håller i handen (se bild 1) och att Kyra med sitt finger hittat hästens naturliga balans. När så en ryttare sätter sig på hästens rygg störs hästens naturliga balans och vårt mål är att få hästen tillbaka i balans. - Om man inte kan sitta på hästens bakben så kommer den aldrig någonsin att kunna lyfta framdelen, förklarar Kyra (se bild 2 samt 3). Fjärde bilden visar vad som händer då ryttaren är placerad längre bak på hästen; den ges öjlighet att lätta med framdelen till följd av att den kan sätta sina bakben under kroppen. Sista delen i Kyraclinicen publiceras måndagen den 29 mars!   ______________________________________ :: En så´n Kyra! Kyras clinic del I av III - Det märks att ni alla är dressyrryttare för ni är samtliga i tid. Ni vet att ni har 45 sekunder på er - sedan är ni diskade. Så börjar Kyra sin clinic i Helsingborg den 21 mars, en ovanligt vårlik dag i skåne denna segdragna vinter. Publiken svarar med ett hjärtligt skratt och Kyra kan börja. Clinicen var uppbyggd på ett mycket trevligt sätt; ett ekipage i halvtimmen som fick en öppen träning av Kyra. Alla ekipage fick börja med att rida runt medan Kyra studerade häst och ryttare samtidigt som hon berättade om vilka svagheter hon såg. Därefter redogjorde Kyra för de problem som ryttaren själv ansåg att man hade; sedan kunde träningen börja. Var inte rädd för att testa nya verktyg Innan det första ekipaget kom in ville Kyra berätta lite kort om sin filosofi; hur hon tänker kring dressyr och ryttarens förmåga att vidareutveckla både sig själv och hästen. Hon började med att jämföra ryttarens samlade kunskaper med en enkel verktygslåda; i varje ryttares verktygslåda finns verktyg som hjälper honom eller henne att klara av olika situationer i ridningen. - När man blir arg är det nästan alltid ett skrik på att man saknar något verktyg i sin låda, förklarar Kyra. Hon fortsatte med att pedagogiskt förklara att det är mycket lättare att skruva i en skruv med hjälp av en skruvmejsel, än att slå den i väggen med en hammare. Men bara för att man fått tag på en skruvmejsel ska man för den sakens skull inte slänga bort sin gamla hammare; dina gamla verktyg kan vara mycket bra att behålla och nog så användbara.  - Jag har alltid förundrats över ryttare som åker iväg med sina hästar, betalar dyra pengar för att träna för duktiga tränare - men förändra sig, det ska de inte göra... berättar Kyra. Man måste våga testa nya verktyg! - De ryttare som blir de bästa, det är de som är lite äventyrslystna av sig, säger Kyra. De testar gärna nya vägar och vågar prova på nya verktyg. - Jag ser många ryttare som har problem med sitsen, fortsätter Kyra. De kommer till en tränare som börjar påpeka "hälen ner", "hälen ner", "hälen ner"... Detta följs ofta av "armbågen in", "armbågen in", "armbågen in"... Det blir alldeles för mycket att tänka på för ryttaren, menar Kyra som istället hävdar att det bara går att  ändra på en sak åt gången. - Det börjar med en liten stig som man trampar upp tusentals gånger. Till slut blir stigen en väg som blir större och större. Efter en tid har vägen blivit en motorväg och man kan köra på i 110 km/h.                   "Ridning är känsla" Kyra menar att känsla är ett återkommande fenomen i ridning, det är något som måste upplevas för att kännas igen. - Jag kan inte berätta för dig hur jordgubbssylt smakar genom att förklara det för dig; du måste uppleva den för att veta exakt hur det smakar, fortsätter Kyra. Precis samma är det med ridningen, om du inte upplevt känslan så vet du inte vad du letar efter.    Hästen är som en ballong Kyra förklarar att hästen kan jämföras med en ballong eller badboll där skänkeln står för det som pumpar bollen eller ballongen full med luft = energi. Att klämma runt hästen gör att vi stryper tillföseln av energi vilket till slut kommer att leda till att hästen blir jämförbar med en badboll där all luft pyst ut. Följaktligen tillför vi energi genom att i korta impulser skänkla hästen och alltså inte genom att sitta och klämma runt sidorna på den. Josefine, som red och 5-åriga valacken High Spirit, fick frågan: - Vad inverkar mest på hästen; handen, skänkeln eller sitsen? Josefine svarade rätt svar; sitsen och Kyra fortsatte berätta om hur vi ryttare ofta trycker oss ner i sadeln istället för att låta sittbenen skumpa. När vi trycker oss ner i sadeln blir faktiskt bara resultatet att vi trycker oss upp ur den. Ryttaren får skumpa och faktum är faktiskt att ju mer aktiv hästen blir med sin rygg (ju mer samling som kommer in i bilden), desto mer studsar man som ryttare. Straff är att inverka Ridning går egentligen ut på att göra det lite obekvämt för hästen. Hästen är, precis som människan, lat av naturen. - Den går helst ute och betar i solen och tar det lugnt, berättar Kyra. Vi bestraffar hästen egentligen genom att använda våra hjälper. Ett tygeltag eller ett tryck med skänkeln är för hästen en bestraffning. Så fort hästen gör precis som vi önskar; det vill säga svarar på vår hjälp - så ska hjälpen (= bestraffningen) direkt upphöra. Att upphöra med en hjälp är vårt sätt att berömma hästen, att berätta för den att den gjort rätt; på detta sätt gör vi det bekvämt för hästen. Del II i Kyraclinicen publiceras onsdagen den 24 mars - håll utkik