|
   
________________________________________________________________________________________________________
:: Artikelserie: Försäkringsbolagen
del I
Ryttarliv har tidigare skrivit och berättat om att vi har kontaktat fem olika försäkringsbolag
och låtit dem titta på och bedöma tre fiktiva fall för att på ett konkret sätt kunna jämföra de
olika bolagen. Det är svårt att som hästägare veta vilket försäkringsbolag som passar bäst för just
den hästägarens önskemål och krav. De försäkringsbolag som kontaktats är:
- Agria
- IF
- Folksam
- Dina försäkringar
- Sveland
Tyvärr har inte Sveland svarat vilket innebär att deras bolag inte kommer att delta i
studien, dock är vi glada och tacksamma att de övriga bolagen tackat ja.
Vi har delat upp serien i tre delar där varje del kommer att behandla ett specifikt fall sett
utifrån de olika försäkringsbolagens sätt att bedöma. Vi börjar med att beskriva första fallet.
Fallbeskrivning I
Silver är en tysk halvblodsvalack född 2003 och inköpt av tävlingsryttaren Lena. Lena
betalade 250.000 kronor för Silver och hon har höga förhoppningar om att det här ska bli
hennes blivande Grand Prix-häst i dressyr. Lena vill gärna försäkra Silver i hela beloppet
(250.000 kronor livvärde). Silver är fullt frisk och har nyligen genomgått veterinärbesiktning
med tillhörande röntgen (motsvarande "export").
Så här bedömer FOLKSAM Silver:
- Vad kräver Ni för att Lena ska få försäkra Silver hos Er?
-För att försäkra Silver kräver vi veterinärintyg utfört på klinik samt röntgenutlåtande
omfattande phalanger, hasar samt bakknän. I exportröntgen tror jag detta ingår så då är det
okej, man behöver inte göra en extra röntgen. Intygen får dock inte vara äldre än 30 dagar.
- Vilka olika försäkringsalternativ finns för Silver?
- Vi har tagit fram två försäkringsalternativ för Silver;
- Det första alternativet innebär att Silver är försäkrad i hälften A1-livförsäkring och hälften A2-livförsäkring.
- Ni har rekommenderat A1-veterinärvård - kan ni förklara vad det är?
- Ett skydd som du kan teckna för alla hästar, utom de som tränas för eller deltar i trav-
och galopptävling. Föl, vid sidan av försäkrat sto, omfattas av försäkringen i 30 dygn efter
födseln. Välj ersättningsnivå 25 000, 50 000 eller 100 000 kronor.
- Vad kostar en sådan försäkring?
- För veterinärvård betalar du en självrisk på 2 600 kronor plus 10 % av överskjutande kostnad
per behandlingsperiod om 125 dygn.
- Vad är A1-liv?
- Det är en helersättning som innebär att försäkringsbeloppet betalas då hästen:
• dör
• kommer bort eller blir stulen
• insjuknar eller skadas så svårt att den enligt veterinärmedicinsk expertis måste avlivas eller
om hästen, trots adekvat veterinärvård, varaktigt förlorat sin användbarhet och därför avlivas.
Vi har rätt att anvisa veterinär.
Så här bedömer IF Silver:
-Vilka olika försäkringsalternativ finns för Silver, hos Er?
- Silver kan antingen försäkras med 100 000 kronor i A1-livförsäkring samt 150 000 kronor
i A2-livförsäkring tillsammans med en veterinärextra som har en fast självrisk på 2 700
kronor + 20% rörlig.
- Vad är veterinärextra?
- Du får ersättning för veterinärvårdskostnader om hästen blir sjuk eller råkar ut för ett
olycksfall. Högsta ersättning är dock 100 000 kr per år. Med denna försäkring får du också
ersättning för kostnader för veterinärens resor, för medicin och rehabilitering som veterinären ordinerar, samt för kostnader om hästen måste avlivas.
- Vad skulle ovanstående försäkring kosta Lena? (A1+A2+
veterinärextra)
- Den skulle kosta 39 521 kronor per år.
- Finns det något annat alternativ för Lena?
- Ja, i så fall en A2-livförsäkring i 250 000 kronor samt veterinärextra med en fast självrisk
på 2 700 kronor + 20%.
- Vad skulle kostnaden bli för Lena?
- Den skulle bli 18 335 kronor per år.
Så här bedömer AGRIA Silver:
- Ridhästar försäkras vanligtvis i våra A1-produkter då det är de mest omfattande
försäkringarna där även kostnader för behandling av hältor ingår. Är hästen importerad
under de senaste tolv månaderna och ska A1-försäkras så kräver vi veterinärintyg vid
införsäkran. Ska hästen försäkras i en A1 livförsäkring över 100 000 kronor kräver vi
även exportröntgen.
- Okej, men vad är en A1-livförsäkring?
- I Agria Bas Liv och Användbarhet (A1) kan du få ersättning om din häst:
insjuknar eller skadas så svårt att den dör eller enligt veterinärmedicinsk expertis
måste avlivas
kommer bort inom Norden
Ur användbarhetsförsäkringen kan du få ersättning om hästen för all framtid förlorat sin användning som rid- eller brukshäst.
- Och vad är en A1-veterinärvårdsförsäkring?
- Agria Bas Veterinärvård - A1 - ersätter kostnader för veterinärvård vid sjukdom eller skada
upp till det ersättningsbelopp du själv väljer. Ersätter även sjukbeslag upp till och med 5 000
kronor per försäkringsår då veterinär ordinerat detta. Försäkringen omfattar även föl
undan försäkrat sto de första 30 levnadsdagarna upp till 30 000 kronor.
- Vad kännetecknar en A2-livförsäkring?
- Agria Begränsad Liv - A2 - är en försäkring som innebär att du kan du få ersättning om
din häst:
insjuknar så svårt att den dör eller enligt veterinärmedicinsk expertis måste avlivas
genom olycksfall skadas så svårt att den enligt veterinärmedicinsk expertis måste avlivas i omedelbar anslutning till olycksfallet
kommer bort inom Norden.
Du får inte ersättning från livförsäkringen för bland annat hältor, rörelsestörningar,
kroniska luftvägssjukdomar.
- Hur föreslår ni att Lena försäkrar Silver? Och vad kostar de olika förslagen?
- Vi har kommit med två förslag som ser ut enligt tabellen nedan:
| Livförs. |
Pris livförs. |
Vet.vård.förs. |
Pris Vet.vård |
Plustillägg* |
Totalt |
| A2 250 000 kr |
7 741 kr/år |
A1 60 000 kr |
2 083 kr/år |
500 kr |
10324 kr/år |
| A1 100 000 kr |
16 294 kr/år |
A1 120 000 kr |
3 471 kr/år |
500 kr |
24 866 kr/år |
*Plustillägg är ett tillägg som täcker kostnader för veterinärens resor, djurambulans,
receptförskriven medicin och avlivningskostnader
Att låta Agria försäkra Silver skulle alltså kosta enligt förslagen i tabellen ovan
(antingen 10 324 kronor per år eller 24 866 kronor per år). Om Lena skulle vilja försäkra
Silver i A1 250 000 kronor, det vill säga inköpspriset, så kommer det att kosta Lena 58 849
kronor om året. En sådan försäkring kräver klinikbesiktning samt exportröntgen.
Försäkringen har en grundsjälvrisk och en rörlig självrisk. Grundsjälvrisken är 1 800 kronor,
2 800 kronor eller 5 000 kronor. Den rörliga självrisken är 20 procent av de kostnader som
överstiger grundsjälvrisken.
Så här bedömer DINA FÖRSÄKRINGAR Silver:
- Kraven för att försäkra Silver är en klinikbesiktning med exportröntgen om Lena vill ha
hästen försäkrad i Hel livförsäkring i 80 000 kr eller högre. I annat fall krävs inte röntgen,
men eftersom hästen ändå är röntgad vill vi ha antingen bilder eller utlåtande eller både och
för bedömning.
- Vad rekommenderar ni Lena?
- Vi skulle rekommendera att försäkra Silver första året/åren ganska högt i Hel liv för att
sedan eventuellt minska det beloppet för att få ner premien. Vi försäkrar inte högre än 100 000
kr i Hel Liv (motsv "A1"), alltså föreslår vi 100 000 kr i Hel liv plus 150 000 kr i Begränsad
liv.
- Vad är begränsad liv?
- Det är en begränsad försäkringen som gäller om hästen dör, råkar ut för en olyckshändelse
och måste avlivas eller blir akut sjuk och måste avlivas. I så fall ersätts Silver med 250 000 kr.
Om han blir utdömd pga t ex en kronisk hälta eller ryggsjukdom ersätts han med 100 000 kr.
Inga sjukdomar och hältor med ett längre förlopp ersätts av den begränsade försäkringen.
Det finns ett antal direkta undantag, se villkoren.
- Något annat Lena ska tänka på?
- Vi tycker också att hon ska välja Hel veterinärvård med den högre maxersättningen 120 000 kr.
Det går också att välja maxersättning 60 000 kr per år och premien blir då 500 kr lägre.
- Hur stor är självrisken?
- Självrisken är 1 800 kr + 20% och självriskperioden är fyra månader. Vi har kommit med
två förslag som ser ut enligt tabellen nedan:
| Hel livförs. |
Begränsad livförs. |
Veterinärvård |
Total årspremie |
| 100 000 kr |
150 000 kr |
120 000 kr |
18 946 kronor/år |
| 50 000 kr |
200 000 kr |
120 000 kr |
12 949 kronor/år |
Med alternativ 2 tar Lena en större risk själv. Men betalar också en betydligt lägre premie.
Slutkommentar
Vi kan alltså konstatera att de olika bolagens premier skiljer sig avsevärt åt både beträffande årspremier och självriskkostnader. För att du enkelt ska kunna få en överblick över de
olika försäkringsbolagens premier och villkor har vi gjort en tabell. Tabellen visar även
den % djurägaren själv ska betala då man befinner sig i en behandlingsperiod samt hur
många dygn behandlingsperioden varar.
| FÖRSÄKRINGS-BOLAG |
HELFÖRSÄKRING (A1 eller motsv) |
HALVFÖRSÄKRING (A2 eller motsv) |
SJÄLVRISK(kronor/period) |
ÅRSPREMIE (kronor/år) |
| Folksam |
125 000/0 |
125 000/250 000 |
2 600 + 10 % i 125 dygn |
25 707/ 10 938 |
| IF |
100 000/0 |
150 000/250 000 |
2 700 + 20 % i 100 dygn |
39 525/ 18 335 |
| Agria |
250 000/0 |
0/250 000 |
2 800 + 20 % i 125 dygn |
58 849/ 10324 |
| Dina försäkringar |
100 000/50 000 |
150 000/200 000 |
1 800+ 20 % i
120 dygn |
18 946/ 12 949 |
Klart mest prisvärt är alltså Dina försäkringar!
Vi kommer snart att ta oss an fiktiva fallet nummer två - håll utkik!
____________________________________________________________
:: Tredje delen av "En så´n Kyra"
Kyras clinic del III av III
När Greetings, med Sandra Sterntorp i sadeln, travade in på
banan gick ett sus genom publiken. Denna oerhört bildsköne
valack lämnar ingen oberörd.
- Otroligt charmig häst, säger Kyra - följt av;
- Men! Jag ser ett problem - den är för kort i ryggen och
måste komma ner och börja arbeta mer över sin rygg. Problemet
idag är att den sänker sig i ryggen och knäpper av i nacken,
fortsätter Kyra.
Kyra berättar att man inte enbart ska sträva efter att rida
Breeders. Det finns en risk att man rider och tränar hästen som
om Breeders och årgångschampionat vore det enda den
skulle göra i sin tävlingskarriär. Med siktet inställt längre fram
i tävlingskarriären menar Kyra att man bygger upp sin häst
på ett mera hållbart sätt; dessutom får man mer gratis då
man kommit en bit på vägen om man från början arbetar
hästen i en korrekt form över ryggen.
- Man måste sträva efter att inte alltid rida hästen i en trav
som är så flott, förklarar Kyra. Sandra får därför arbeta på att
få Greetings att trava med samma tempo men med snabbare
takt där han ska ta kortare steg.
För att hästen ska börja (och kunna) arbeta över ryggen är
första förutsättningen att hästen går "in i handen".
- Den måste lära sig att våga ta kontakt annars kommer
Sandras räddning bli att bara rida större och större och fortare
och fortare, förklarar Kyra.
"Jag brukar säga att man gör det som är bra -
fungerar det så fortsätt - fungerar det inte så är
det inte bra"
Hur hanterar man nervositet?
Varför blir man nervös vid tävling? Det är för att man vet
att det behövs tur för att lyckas. Och om man som ryttare
blir nervös när det är dags för tävling - då är det för att
man inte vet om man har turen med sig eller ej.
- En bra övning, för att se om man har turen med sig
eller ej, är att rida en övning tio gånger och genom
detta kontrollera hur det ser ut förklarar, Kyra.
Kyra fortsätter;
- Klarar man övningen en av tio gånger, ja då har man
all anledning att vara nervös - då kommer man troligtvis
inte att lyckas inne på tävlingsbanan.
Hästen har ingen aning om du rider lokal tävling eller
nationell - det enda du som ryttare måste fokusera på
är dig själv och din häst - det är ingen idé att bry sig
om hur andra rider, du kan bara påverka dig själv och din
egen ridning.
Med dessa kloka ord avslutade Kyra sin trevliga och
mycket lärorika clinic. Ryttarliv är övertygad om att alla
gick hem från clinicen med nya tips och idéer; Kyra är
fenomenal på att inspirera och för all del underhålla!
________________________________________________________________________________________________________
:: Andra delen av "En så´n Kyra"
Kyras clinic del II av III
Kyras check i sadeln
Kyra ger alltid sina hästar en sockerbit när hon hoppar upp
i sadeln. Dels lär sig hästen att den ska stå still - på ett för övrigt
väldigt trevligt sätt.
- Det är också bra för den unga hästen att få vända sig
om eftersom detta verkar avslappnande för ryggen, förklarar
Kyra.
Det första Kyra gör när hon för första gången sätter sig på
en ny häst är att kontrollera att gas och broms fungerar som
det ska.
- Hästen ska stanna när man tar i tygeln (en bakåtsträvande
hand verkar bromsande), medan hästen vid tryck av skänkeln
ska kliva på framåt (jämför med det som sades i clinic del I;
att pumpa in energi i ballongen), berättar hon.
Kyra svänger hästen genom att ta tag i innertygeln och
verka mothållande med sin ytterskänkel något längre fram;
detta för att hålla ytterbogen på plats. När Kyra märker att
hästen svarar på gas och broms samt sidförande; då är
nästa check att kontrollera hur mycket tryck hon har i
tyglarna; har hon lika mycket i båda händer? Bjuder
hästen ärligt fram på båda tyglar? Kyras mål med ridningen
är att få hästen rak och att få den att arbeta korrekt och
lika mycket med sina båda ryggfiléer.
Kyra om samling
När Kyra ska köpa en ny förmåga tittar hon alltid på hur stort
utrymme hästen har vid kindbenet(spottkörteln). En häst som
är trång vid sin spottkörtel kommer att få svårt att få upp nacken
som högsta punkt ; det blir en fysisk omöjlighet.
- En tysk ridlärare till mig gick alltid in i boxen till de unga hästarna,
tog en morot och förde den in mot hästens hals. Om hästen
med lätthet kunde böja in huvudet och ändå bibehålla nacken i
en hög position; då hade den anlag för att bli en Grand Prix-häst,
skrattar Kyra.
- Ju äldre hästen är, desto mindre blir ramen, förklarar Kyra.
När Kyra talar om hästens form hänvisar hon många gånger till
"ramen"; det vill säga hur inramade vi väljer att rida våra hästar.
En ung häst har en större ram och tillåts, på grund av sin unga
ålder, en "friare" ram medan den något mer utbildade hästen får
en ram runt sig som är betydligt mer åtstramad. Bocelli 1044 (se
fotot nedan), som vanligtvis rids och tävlas av Rose Mathisen,
var en av hästarna i skaran som visades upp; en för övrigt
välutbildad hingst som Kyra kunde rida i hög samling och
därmed i en liten ram.
Vad är då samling? När hästen samlar sig böjer den sina
bakben och höjer upp ryggen och magen som en bro.
- Så länge hästen går med sänkt rygg kommer den aldrig att
kunna sätta in bakbenen under kroppen och kommer
därmed inte att kunna gå i någon samlad form, förklarar Kyra.
När hästen samlar sig, sätter sina bakben in under kroppen så
stiger manken och halsen höjs, därmed blir också nacken
hästens högsta punkt.
- För att hästen ska orka bära sig korrekt i den högra formen,
så måste den ridas i den lägre formen och stärka sig,
berättar Kyra.
Det är mycket viktigt att det inte är hästen som väljer form;
ryttaren väljer var hästen ska placera sitt huvud.
- Jag strävar efter att hästen ska bära ryttaren; det är inte
ryttarens roll att bära runt på hästen, säger Kyra.
Ryttarens sits påverkar hästen
- mer än vi tror
Med ett spö demonstrerar Kyra vad som händer när ryttaren
är felplacerad ovanpå hästen. Om vi tänker oss att hästen är
spöet Kyra håller i handen (se bild 1) och att Kyra med sitt
finger hittat hästens naturliga balans. När så en ryttare sätter
sig på hästens rygg störs hästens naturliga balans och vårt
mål är att få hästen tillbaka i balans.
- Om man inte kan sitta på hästens bakben så kommer
den aldrig någonsin att kunna lyfta framdelen, förklarar
Kyra (se bild 2 samt 3). Fjärde bilden visar vad som händer
då ryttaren är placerad längre bak på hästen; den
ges öjlighet att lätta med framdelen till följd av att den
kan sätta sina bakben under kroppen.
Sista delen i Kyraclinicen publiceras måndagen den 29 mars!
________________________________________________________________________________________________________
:: En så´n Kyra!
Kyras clinic del I av III
- Det märks att ni alla är dressyrryttare för ni är samtliga i tid.
Ni vet att ni har 45 sekunder på er - sedan är ni diskade.
Så börjar Kyra sin clinic i Helsingborg den 21 mars, en
ovanligt vårlik dag i skåne denna segdragna vinter.
Publiken svarar med ett hjärtligt skratt och Kyra kan börja.
Clinicen var uppbyggd på ett mycket trevligt sätt; ett
ekipage i halvtimmen som fick en öppen träning av Kyra.
Alla ekipage fick börja med att rida runt medan Kyra
studerade häst och ryttare samtidigt som hon berättade
om vilka svagheter hon såg. Därefter redogjorde
Kyra för de problem som ryttaren själv ansåg att
man hade; sedan kunde träningen börja.
"Var inte rädd för att testa nya verktyg"
Innan det första ekipaget kom in ville Kyra berätta lite
kort om sin filosofi; hur hon tänker kring dressyr och
ryttarens förmåga att vidareutveckla både sig själv och
hästen. Hon började med att jämföra ryttarens
samlade kunskaper med en enkel verktygslåda; i varje
ryttares verktygslåda finns verktyg som hjälper honom
eller henne att klara av olika situationer i ridningen.
- När man blir arg är det nästan alltid ett skrik på att
man saknar något verktyg i sin låda, förklarar Kyra.
Hon fortsatte med att pedagogiskt förklara att det är
mycket lättare att skruva i en skruv med hjälp av en
skruvmejsel, än att slå den i väggen med en hammare.
Men bara för att man fått tag på en skruvmejsel ska
man för den sakens skull inte slänga bort sin gamla
hammare; dina gamla verktyg kan vara mycket bra att
behålla och nog så användbara.
- Jag har alltid förundrats över ryttare som åker iväg
med sina hästar, betalar dyra pengar för att träna för
duktiga tränare - men förändra sig, det ska de inte
göra... berättar Kyra.
- De ryttare som blir de bästa, det är de som är lite
äventyrslystna av sig, säger Kyra. De testar gärna nya
vägar och vågar prova på nya verktyg.
- Jag ser många ryttare som har problem med sitsen,
fortsätter Kyra.
De kommer till en tränare som börjar påpeka "hälen
ner", "hälen ner", "hälen ner"... Detta följs ofta av
"armbågen in", "armbågen in", "armbågen in"...
Det blir alldeles för mycket att tänka på för ryttaren,
menar Kyra som istället hävdar att det bara går att
ändra på en sak åt gången. Det börjar med en liten stig som man
trampar upp tusentals gånger. Till slut blir stigen en väg som blir
större och större. Efter en tid har vägen blivit en
motorväg och man kan köra på i 110 km/h.
"Ridning är känsla"
Kyra menar att känsla är ett återkommande fenomen i ridning, det är något som
måste upplevas för att kännas igen.
- Jag kan inte berätta för dig hur jordgubbssylt
smakar genom att förklara det för dig; du måste uppleva
den för att veta exakt hur det smakar, fortsätter Kyra.
Precis samma är det med ridningen, om du inte upplevt
känslan så vet du inte vad du letar efter.
Hästen är som en ballong
Kyra förklarar att hästen kan jämföras med en ballong
eller badboll där skänkeln står för det som pumpar bollen
eller ballongen full med luft = energi. Att klämma runt
hästen gör att vi stryper tillföseln av energi vilket till slut
kommer att leda till att hästen blir jämförbar med en
badboll där all luft pyst ut. Följaktligen tillför vi energi
genom att i korta impulser skänkla hästen och alltså
inte genom att sitta och klämma runt sidorna på den.
Josefine, som red och 5-åriga valacken High Spirit, fick frågan:
- Vad inverkar mest på hästen; handen, skänkeln eller sitsen?
Josefine svarade rätt svar; sitsen och Kyra fortsatte
berätta om hur vi ryttare ofta trycker oss ner i sadeln
istället för att låta sittbenen skumpa. När vi trycker oss
ner i sadeln blir faktiskt bara resultatet att vi trycker oss
upp ur den. Ryttaren får skumpa och faktum är faktiskt
att ju mer aktiv hästen blir med sin rygg (ju mer samling
som kommer in i bilden), desto mer studsar man som ryttare.
Straff är att inverka
Ridning går egentligen ut på att göra det lite obekvämt för
hästen. Hästen är, precis som människan, lat av naturen.
- Den går helst ute och betar i solen och tar det lugnt,
berättar Kyra.
Vi bestraffar hästen egentligen genom att använda våra
hjälper. Ett tygeltag eller ett tryck med skänkeln är för
hästen en bestraffning. Så fort hästen gör precis som vi
önskar; det vill säga svarar på vår hjälp - så ska hjälpen
(= bestraffningen) direkt upphöra. Att upphöra med en
hjälp är vårt sätt att berömma hästen, att berätta för
den att den gjort rätt; på detta sätt gör vi det bekvämt
för hästen.
Del II i Kyraclinicen publiceras onsdagen den 24 mars -
håll utkik
________________________________________________________________________________________________________
:: Parasiter och träckprov
Text: Anneli Blocher
Att ta reda på om man behöver avmaska eller inte är viktigt.
Om vi använder avmaskningsmedlen fel eller för mycket kan maskarna bli
resistenta, och vad ska
vi då avmaska med?
När man gör en träckprovsanalys får man en bra uppfattning om hur pass infekterad
hästen är. I stort sett alla hästar har mask. Med åldern bygger de flesta hästar upp en
immunitet och väldigt många hästar har så låga värden att de sällan behöver avmaskas.
Vid ett träckprov är det äggen i träcken man analyserar. Man anger mängden i EPG -egg per
gram. Det är en ganska grov uppskattning av ett genomsnittsvärde, men man får ändå
en bra uppfattning om hur infekterad hästen är av vuxna parasiter. Maskarna blir mer
aktiva under sommarhalvåret och det är då man får det troligaste värdet. Lämpligast är att
göra ett prov innan mantänkt göra en ev. avmaskning. Oftast i samband med betessläpp i
nya hagar eller innan och efter sommaren.
Det är lilla blodmasken som är allra vanligast. Detta är en grupp bestående av ett flertal
arter och kallas därför också små blodmaskar. De är 5-15mm långa och gråvita eller
rödaktiga. De vuxna maskarna lever i tarmen och deras ägg följer med träcken ut.
Dessa kläcks sedan och hästarna får i sig larverna när de betar. Hästen smittar betet och
betet smittar hästen! Andra maskar som kan ses i träckprov är spolmask (se bilden nedan),
fölmask och ibland springmask och bandmask. Spolmasken är unghästens parasit. Hästar
över 2 år har oftast byggt upp en så bra immunitet att de inte längre infekteras. På
unghästar är det viktigt att ha kontroll så att de inte bär på en stor mängd spolmask.
Spolmasken är vit, spolformad och kan bli ända upp till 50 cm lång! Därför kan en stor
mängd mask lätt täppa till tarmen. Men alla unghästar har inte spolmask, därför är det
även här viktigt att först ta reda på om hästen är i behov av en avmaskning eller inte!
Fölen kan tidigt bära på fölmask, men vid fyra månaders ålder brukar den ha
försvunnit utan avmaskning! Den vanligaste arten av bandmask lever i övergången
mellan tunntarm och blindtarm. Den är vit och platt, ca 3-4cm lång och kroppen består
av många små segment. Den urskiljer äggen ganska oregelbundet och det behövs därför
oftast en annan typ av analys än den man gör vid en EPG-räkning för att lättare hitta ägg. Bandmasken är ganska vanlig men ställer oftast inte till några symtom eller besvär!
Symtom skulle kunna vara stört allmänintryck, koliker, raggig päls, svullna ben etc.
Ägg från bandmask
Springmaskhonorna lägger sina ägg runt ändtarmsöppningen och kan därför orsaka
klåda. Ibland kan dessa ägg följa med träcken ut och då kan de synas i ett vanligt
träckprov, men även är gör man en annan analys för att lättare upptäcka förekomst.
Den mask som är farligast är stora blodmasken. Den ingår också i gruppen blodmaskar
men har en lite annorlunda livscykel. Dess larver vandrar i blodkärlen som förser tarmen
med blod och kan här ställa till så stor skada att hästen t.o.m. kan avlida! Stora
blodmaskens ägg ser likadana ut som de små blodmaskarnas och därför måsta man
kläcka äggen för att sedan typa larverna. Detta kallas att man gör en ”odling”. Stora
blodmasken är inte särskilt vanlig men man bör absolut någon gång göra en kontroll
för att ta reda på om hagarna är infekterade.
Något som det pratas ganska mycket om är styngflugelarver (se bilden nedan). Det är
inte hästens egen parasit utan just som det låter; en fluglarv. Flugan lägger sina ägg på
hästens ben eller bringa, det är detta vi brukar se som små gul-vita prickar. När äggen
har kläckts och larverna rör sig biter hästen sig för att det kliar och får på så sätt i sig
larverna. Dessa övervintrar sedan i magsäcken där de sällan ställer till någon skada.
Till våren kommer de ut, förpuppas och blir till flugor. Larverna är röd-bruna och ca
2cm långa.
Träckprovsanalyser görs på bl.a. SVA och Equippo Lab. Mer information om hur
man går till väga finns på deras hemsidor. Vill du få din hästs träck undersökt
på Sveriges enda parasitologiska laboratorium? Klicka här för att komma direkt till
Equippo Lab >>
________________________________________________________________________________________________________
:: Hästen och juridiken del 2
Skötsel och hästhållning
Text: Marcus Larsson
I den andra delen i vår artikelserie om “hästen och juridiken” tänkte vi titta
närmare på lagstiftningen gällande skötsel och hantering av hästar.
Som nämnt tidigare finns den detaljerade lagstiftningen i djurskyddslagen
och dess förordningar och föreskrifter. Vad gäller hästens skötsel så är
grundtanken från lagstiftarens sida att:
“Du ska behandla din häst väl och du ska skydda den mot onödigt lidande
och sjukdom. Hästen ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sätt
som är bra för dess hälsa och ger den möjlighet att bete sig naturligt.”
Jordbruksverket har dock specificerat en hel del punkter i skötsellagstiftningen för att
man skall kunna applicera den på hästhållning. Ryttarliv hjälper till att reda ut begreppen.
Du skall varje dag tillse att din häst får foder av god kvalitet och lämplig struktur.
Din häst skall få tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. Den skall även
få tillräckligt med grovfoder så att behovet av växtfiber och sysselsättning tillgodoses.
Det är även viktigt att man tar hänsyn till hästens långa ättider och att man tillser att
den inte blir över- eller underviktig.
En häst bör ha fri tillgång till friskt vatten av god kvalitet. Om den inte har fri
tillgång till vatten skall den få möjlighet att dricka sig otörstig minst två gånger om
dagen. Utfordrings- och vattensystemet skall var utformat på ett sådant sätt att hästen
kan äta och dricka på ett lugnt och naturligt sätt. Automatiska vattenkoppar bör ha ett
vattenflöde på 6 liter per minut.
Glöm inte att platsen där du hanterar din hästs foder är en foderanläggning. Din
foderanläggning skall du anmäla till Jordbruksverket så att de kan registrera den.
När din häst betar får inte rörelsefriheten begränsas genom att du binder fast
den eller fäster hindrande föremål på den. Rörelsefriheten får inte heller inskränkas
genom att du binder ihop delar av hästens kropp eller binder ihop hästar med varandra
eller med andra djur. I spilta får du binda hästen om du använder löpande grimskaft
och grimma eller halsrem. Hästen måste dock kunna vila sitt huvud mot marken
då den ligger ner. Från och med den tionde augusti 2010 är det inte tillåtet att hålla en
häst bunden i spilta mer än 16 timmar per dygn. Du får tillfälligt hålla din häst bunden
även utanför spilta. Då ska hästen vara bunden i grimma, halsrem eller liknande. Hästen
måste då hållas under uppsikt. Exempel på sådana situationer kan vara vid ryktning
eller skoning.
När du driver din häst skall den ha möjlighet att uppfatta drivvägen och ha tillräckligt
med utrymme för att förflytta sig. Du skall även hantera din häst lugnt.
Du bör ge din häst möjlighet att röra sig fritt i en rasthage varje dag. Från och med
den 1:e augusti 2010 skall din häst ha möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga
gångarter varje dag.
Beteshagar, rasthagar och drivningsvägar skall vara fria från föremål som din häst
kan skada sig på. Stängsel skall vara utformade på ett sådant sätt att hästen ej kan skada sig. Stängseltrådar skall vara väl synliga för hästen. Taggtrådsstängsel få ej längre användas.
Under den del av året då betestillväxt inte sker (den kalla årstiden) får hästar
hållas utomhus utan ligghall i max 16 timmar. Om hästar skall vistas utomhus
längre måste hästen vara lämpad för det. Har hästen tillgång till ligghall som skyddar
den mot väder och vind får en häst hållas utomhus mer än 16 timmar. Hästen skall ha
tillgång till en ren och torr liggplats. Ligghallen skall ha tre väggar och ett tak. Den öppna
sidan av ligghallen bör ligga i söderläge.
Några viktiga punkter:
(TIPS: Klipp ut och sätt upp i stallet)
Din häst skall snarast få vård om den blir sjuk eller skadad. Vid behov skall
veterinär tillkallas.
Din häst skall hållas tillfredställande ren.
Din hästs hovar skall verkas regelbundet och skos om hästen är t.ex. ömfotad.
Du får inte använda någon form av elektriska hjälpmedel för att styra din hästs
beteende. Däremot får du ha elstängsel i hagen.
Om din häst ska föla måste den ha möjlighet att gå undan om det inte är så att den
fölar i en fölningsbox.Vid halka måste du se till att din häst kan förflytta sig på ett
säkert sätt.
Den utrustning som du har till din häst skall vara anpassad och utformad på ett
sådant sätt att den inte skadar hästen.Man bör sätta på ett täcke på hästen om
vädret är kallt eller blött. Ett täcke bör även anbringas om det i miljön finns mycket
insekter som stör hästen.
Du bör inte klippa din hästs känselhår.Om hästen går i en så kallad skrittmaskin
bör den övervakas kontinuerligt.
Din hästs behov av social kontakt skall tillgodoses. Helst skall detta ske med andra
hästar men det går även bra med andra flockdjur såsom får eller nötkreatur om
din häst mår bra av det.Du måste se till din häst minst en gång om dagen.
Naturligtvis kan du delegera denna uppgift till någon annan när du själv inte
har möjlighet. Nyfödda, sjuka, skadade eller högdräktiga hästar måste
tillses oftare.
Ett föl får inte avvänjas tidigare än 5 månader efter fölning. Det kan avvänjas
med naturlig avvänjning, stegvis avvänjning eller avvänjning med hjälp av
fölgrupp. Naturlig avvänjning betyder att fölet får gå med stoet till dess att stoet
inte tillåter att fölet diar. Stegvis avvänjning innebär att fölet tillbringar en
viss del av dygnet med andra föl men i nära anslutning till stoet samt en
del av dygnet tillsammans med stoet. Avvänjning med fölgrupp innebär att
fölet går direkt från stoet till en grupp med föl som fölet känner igen.
Som ni ser är det mycket man måste ta hänsyn till om man vill hålla med djur.
Har man dock bara intentionen att ens hästar skall ha det så bra som möjligt
har man kommit en bra bit på vägen. Man kommer trots allt ganska långt med sunt
förnuft om vad som är bäst för ens djur. Dock har flera avslöjande, inte minst den
senaste tiden, visat att en del människor inte vill det bästa för sina djur. Därför är
det av stor vikt att det finns en lagstiftning som värnar om våra djur och att
denna lagstiftning efterföljs av oss alla.
I den tredje delen av “hästen och juridiken” avser vi att gå igenom reglerna kring
byggnader och förvaring av hästar. Väl mött.
________________________________________________________________________________________________________
:: Har du koll på hästens tänder?
Text: Marcus Larsson
Ryttarliv berättar om vikten att kontrollera hästens tänder, de
olika "hästtandläkarnas" kompetens och vad du ska vara uppmärksam
på beträffande din hästs munstatus.
Det florerar många rykten och oklarheter om hästtandläkare i Sverige.
Eftersom hästtandläkare än så länge inte är ett legitimationsyrke så är det
många som titulerar sig som hästtandläkare trots att den formella utbildningen
skiljer sig väldigt mycket åt mellan utövarna.
Veterinärer anser ofta att all behandling av djur som innebär något slags ingrepp
skall utföras av just veterinärer. Humantandläkare som specialiserat sig på
djurtandvård tycker ofta att de är mer lämpade att utföra tandvård på djur
eftersom de har en mer gedigen grundutbildning i odontologi. Dessutom
finns det en grupp av yrkesverksamma hästtandläkare som varken
är veterinärer eller humantandläkare. Dessa är ofta utbildade i USA och
anser att deras kunskap är bäst lämpad för hästtandvård.
Enligt lagstiftningen skall all hästtandvård som innebär ett ingrepp övervakas av
en veterinär. Det är endast en veterinär som får sedera en häst inför ett
ingrepp och det är veterinären som är ansvarig för behandlingen.
Man tror inte att hästens tänder kan påverka ridningen i så hög grad men många
bekymmer i ridningen härstammar faktiskt från hästens mun. Nack- och
ryggproblem kan mycket väl ha sitt ursprung i munnen. Vi tänkte därför gå
igenom en rad saker som är värda att kontrollera för att säkerställa att din häst
har bra tänder och mår bra i munhålan.
Det är inte helt lätt att kontrollera munsstatus utan munstege men man
kan i alla fall få en överblick. Hästar skall ha tänder som sitter tätt annars har
de något som kallas för glesbett som inte sällan leder till foderinpackning vilket kan
vara mycket besvärligt för hästen. Kontrollera att hästen är rak över nosryggen
och att båda sidorna är symetriska. En utbuktning på skallbenet kan tyda på
en osteit eller i dagligt tal en inflammation med varbildning kring en rotspets
på en tand. Kindslemhinnan skall vara slät och svagt rosa utan sår och
skrovligheter.
Vidare kan man kontrollera om hästen luktar illa ur munnen och näsan.
Detta kan tyda på tandproblem eller bihåleinflammation. Om hästen lägger huvudet
på sned när den tuggar kan detta indikera att den har sår i kindslemhinnan efter så
kallat skarpbett. Skarpbett är när hästen har vassa kanter på sina kuspar eller
emaljåsar. Om hästen slår med huvudet under ridpassen eller ligger på hårt och
har tungproblem kan detta också tyda på tandproblem.
Vid krubban kan du kontrollera din hästs ätbeteende. Äter den långsammare
än vanligt, tappar den ut mat ur munnen? Finns det hel havre i avföringen?
Ratar den hö? Detta är saker som du dagligen kan kontrollera när du är i stallet
för att säkerställa att din häst mår bra i munnen.
Om du misstänker att något är fel med din hästs tänder eller munhåla är det
på sin plats att konsultera en veterinär. Veterinären kan sedan i sin tur ta hjälp av en
hästtandläkare. Tänk dock på att kostnad för tandbehandling är något som i regel
inte ersätts av försäkringsbolag.
Vet du hur hästen ser ut i munnen? Ryttarliv vill tipsa om ett youtubeinslag där
hästmunnen filmas inifrån. Videoklippet kan vara lite obehagligt, men ack så
intressant. Titta direkt på inslaget här >>
Hur ofta låter du kontrollera din häst i munnen?
________________________________________________________________________________________________________
:: Körkortsregler för hästtransport
Text: Marcus Larsson
Ryttarliv reder ut svårigheterna kring reglerna om körkort och
förarbehörighet för hästfolk som framför fordon med hästtransport.
Många av er har kanske hört ryktet om att det ska införas nya körkortsregler
i Sverige eftersom vi är medlemmar i EU. Bakgrunden till detta är ett nytt
EU-direktiv som trädde i kraft den 19 januari 2007 (2006/126/EG). Ett av
skälen till ett nytt direktiv är att det idag finns fler än 110 olika körkortsmodeller
som är giltiga inom EES-länderna. De nya EU-körkorten skall göras mer
enhetliga och minska risken för förfalskning eftersom de kommer att bytas
ut oftare än vad vi är vana vid i Sverige. Det nya direktivet skall även bidra till
ökad trafiksäkerhet, ökade krav på förarprövare och ändrade åldersregler.
De nya reglerna kommer att gälla alla medlemsländerna i EU samt Norge,
Island och Liechtenstein.
Enligt direktivets tidsplan har länderna fyra år på sig att ändra sin lagstiftning
och efter ytterligare två år måste lagstiftningen vara tillämplig. Med andra ord
kommer de nya lagarna i praktiken först börja gälla den 19 januari 2013.
Vad innebär då det nya direktivet för oss
hästmänniskor i Sverige?
Reglerna, för vilket släp man får dra med B-körkort, kommer att
ändras. Enligt de nya reglerna kommer den högsta tillåtna totalvikten för ett
ekipage (dragbil+släp) att höjas till 4250 kg för en förare med B-behörighet.
Om ekipaget totalvikt är mellan 3501-4250 kg kommer det dock att krävas
en särskild utbildning eller körprov. Regeln om att dragbilens tjänstevikt alltid
måste överstiga släpets totalvikt kommer att försvinna varpå det kommer
att vara tillåtet att framföra ett tyngre släp än idag så länge ekipagets totalvikt
understiger 4250 kg. Likaså viktgränserna på släp kommer att ändras; med
behörigheten BE kommer man att få dra ett släp med en totalvikt av högst 3500 kg.
Det kommer även att införas en ny behörighet för lastbil med maxvikt 7.5 ton.
Denna behörighet kommer att heta C1 och kravet är att man fyllt 18 år.
Åldersgränsen för C-behörighet kommer dock höjas till 21 år. De som har behörighet
för buss och lastbil måste byta körkort oftare. Förare med behörigheterna C och D
kommer att behöva byta ut sina körkort vart femte år istället för dagens vart tionde år.
För A- och B-behörigheten gäller fortfarande utbyte vart tionde år.
Eftersom det är några år kvar till 2013 tänkte vi reda ut vilka regler som gäller fram
till dess. Många tycker att det är krångligt med terminologin i trafiklagstiftningen
och blandar lätt ihop begreppen. Det är viktigt att vi hästmänniskor vet vilka lagar
och regler som gäller på våra vägar eftersom lagarna är till för oss och våra djurs
säkerhets skull. Till att börja med tänkte vi förklara de olika termer som är ett måste
att känna till om man skall kunna tyda lagstiftningen.
Tjänstevikt
Endast fordonets vikt
Totalvikt
Den vikt som fordonet får ha med last, full tank och förare
Bruttovikt
Den vikt ett fordon har vid det aktuella tillfället
Högsta släpvagnsvikt
Står i registreringsbeviset och får aldrig överskridas
Om du har B-behörighet och en bil med dragkula får du alltid dra ett släp med
en totalvikt på 750 kg eller mindre. För att dra ett tyngre släp med B-behörighet
krävs det till att börja med att bilens tjänstevikt överstiger släpets totalvikt. Dessutom
får inte bilens totalvikt och släpets totalvikt överstiga 3500 kg. Självklart får inte
heller högsta släpvagnsvikt överskridas.
Ett exempel
Lisa har ett körkort med B-behörighet. Hon har en Volvo kombi med en tjänstevikt
på 1850 kg. Idag har hon tankat bilen full eftersom hon ska på Championatet på
Flyinge med sin häst Pegasus. Förutom Lisa och hunden Rex kommer även Lisas
stallkompis Eva följa med. Hon uppskattar att bilens totalvikt kommer upp i 2200
kg med all packning. Lisa vet att hennes hästsläp väger 600 kg och Pegasus 650 kg.
Därför lastar hon Pegasus, kopplar på släpet och ger sig iväg till flyinge med vetskapen
om att hon följer trafiklagstiftningen.
Förklaring:
Lisas bil har en tjänstevikt (1850 kg) som överstiger släpets totalvikt
(600 kg + 650 kg = 1250 kg). Totalvikten för Lisas bil inklusive full tank,
hund, kompis och packning är 2200 kg. Totalvikten för släpet är 1250 kg.
2200kg + 1250 kg = 3450 kg. Eftersom totalvikten för hela ekipaget är under
3500 kg och bilens tjänstevikt är högre än släpets totalvikt är det okay för
Lisa att framföra fordonskombinationen.
Avslutningsvis bör tilläggas att för att framföra ekipage där släpets totalvikt överskrider
bilens tjänstevikt krävs BE-behörighet medan det för en tung lastbil krävs C-behörighet.
Vi på Ryttarliv hoppas att denna genomgång av trafikreglerna gjort det lite lättare för
våra läsare att färdas säkrare ute på vägarna.
:: Artikelserie: Hästen och juridiken
Del 1 av 4
Text: Marcus Larsson
I vår första del i artikelserien “hästen och juridiken” inleder vi med att
gå igenom en del grunder i den svenska och europeiska lagstiftningen rörande
hästar och hästhållning.
Det är varje hästägares och hästhållares skyldighet att känna till den lag som gäller
för deras djur. Många gånger kan lagarna och förordningarna upplevas som
snåriga och svåröverskådliga. Vi ska i denna artikelserie göra vårt bästa för att klara
ut en del frågetecken i lagstiftningen och underlätta för ryttaren att själv söka i den
doktrin och de rättskällor som finns.
Det finns olika rättskällor som vi hästmänniskor är tvungna att följa i vår dagliga
hästhållning. Dessa rättskällor indelas i:
EG-förordningar
Lagar
Förordningar
Föreskrifter
Allmänna råd
Sveriges riksdag beslutar om de lagar som ska gälla. Vad gäller hästhållning
så återfinns lagstiftningen i djurskyddslagen (1988:534). Djurskyddslagen är en
så kallad ramlag. Ramlag är en lag som inte är detaljerad i varje enskild fråga utan
är vägledande i stort. Det är därefter upp till varje berörd myndighet att detaljera
reglerna efter ramlagens syfte.
Sverige är skyldig att efterleva EU-lagstiftningen. Om det uppstår konkurrens
mellan olika lagstiftningar är man alltid tvungen att följa den lagstiftning som innehar
högst juridisk rangordning. Den juridiska rangordningen i svensk rättsdoktrin är
följande, i fallande ordning:
EU-lag
svensk grundlag
lagar
förordningar
föreskrifter
allmänna råd
slutligen sedvanerätt
Djurskyddslagen
Med detta sagt kan vi återgå till djurskyddslagen. Riksdagen har alltså beslutat
om en djurskyddslag. Till denna djurskyddslag har regeringen sammanställt
en förordning. Djurskyddsförordningen syftar till att förtydliga djurskyddslagen. Djurskyddsförordningen förtydligas sedan ytterligare för varje djurslag. Det är
Jordbruksverket som ansvarar för att besluta om de så kallade djurskyddsföreskrifterna
för häst (DFS 2007:6/L 101).
Jordbruksverket är den centrala kontrollmyndigheten för djurskyddsfrågor men det
är Länsstyrelsen i varje län som ansvarar för kontrollen av djurskyddet. Det är
med andra ord till Länsstyrelsens djurskyddshandläggare man ska vända sig
om man har funderingar eller om man tycker att någon har en undermålig djurhållning. Djurskyddshandläggaren kan då ta hjälp av veterinärer som är tillsynsvägledande.
Grundparagraferna och fundamenten i djurskyddslagen är att:
“djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom
” samt att “djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant
sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt”
Dessa regler gäller naturligtvis alla djurarter som hålls i fångenskap. Men det
finns en uppsjö av regler som gäller endast för oss hästmänniskor. Reglerna återfinns
bland annat i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning
DFS 2007:6/L 101 Alla dessa regler kan av utrymmesskäl inte gås igenom i denna artikelserie
men Ryttarliv har för avsikt att bena ut en hel del frågetecken kring allmänna bestämmelser,
skötsel, hantering, byggnader och förvaring. Dessutom kommer vi i artikelserien att gå
igenom annan lagstiftning som rör oss ryttare. Till exempel trafikregler och transportregler.
|
